2

Det är en ny dag idag.
Söndagen var tung, mitt hjärta gjorde ont. Det gjorde ont att minnas att se dem dansa till fåniga sånger som en gång varit våra. Det gjorde ont att se honom med henne i baren, med hans alldeles platta lilla nästipp hitta ett doftställe bakom hennes vänstra örsnibb. Det gjorde ont att se dem kyssas med varandra.
Det gjorde ont fast vi bestämt innan att varje ignorans betyder att vi älskar varandra. 1 2 3.
Det är koden. Jag. Älskar. Dig. 1. 2. 3.
Och då älskade vi varandra hela söndagen.

Det gjorde ont att tänka att det var hennes födelsedag och han gav den till henne. Han pratar om att han matade änder, jag tänker att han inte gjorde det. Det var dem två som gjorde det. Hand i hand på stråk som är mina lyckliga stråk. Mitt varv, min slinga. Den enda jag har.
Med våra initialer mystiskt inristade i alla trädstammar.

Han är inte lycklig idag. Han säger att han har ett svart hål i bröstet, jag tänker att när man fått två dagar med sin kärlek eller den man håller av så borde man kunna leva på det hela veckan.
Han är skyldig henne det, hon väntar på honom. Hon längtar efter honom, hon längtar att få tillgång till hans mörker, hon behöver det. Hon drömmer om att inte bara hennes lycka ska räcka, hon vill att det ska vara så naturligt.
Han klippte sitt hår.
Jag tänkte att det var för henne. Jag trodde vi pratade om att det skulle få bli långt.
Men det är fint.
Han ser fin ut.

Jag är glad idag.
Jag var glad igår också, helt hyper. Men jag är glad. Nu ska jag låna hans tröja. Det var kallare än vad jag trodde.