banan

Små minimala steg, ett i taget, mindre än banansteg men... Jag kommer ifrån. Rör mig bortåt. Inte utan att titta över axeln, inte utan att hoppas på att du stoppar mig, hindrar mig, håller fast mig. Ett till minne utan dig, en till plats med någon som inte är du, en till svidande syra du inte hindrar mig från. Älskling, jag kanske är långt borta men framför dig är jag allt jag kan vara. Redo att ge mig själv till dig om du i en millisekund öppnar ögonen. Vill du ha?