tisdag 19 augusti 2014

mjuk som silke

Idag så hittade jag mig själv förtrollad av dig. Att det skulle gå så många år från den sista gången jag såg dig tills nu, och ändå blir jag helt trollbunden. Längtan till en annan värld, där du och jag är lika naturliga som sidenet mot min kropp, känns helt avlägsen. Men i mörkret, högst upp i vänstra hörnet, delar jag dig med hundra andra och ändå är du bara min.
Du ägde mig så länge, du drev mig med all min kraft och när jag kommer i full fart så kan inget stoppa mig.Tonerna ur flygeln piskade på mig och varje steg var från en hemlig källa, med håret som en sky kring huvudet, andan i halsen och applådåskorna när musiken tystnat. Vi var så perfekta för varandra att du skadade mig.
Sammanlänkade i så många år, självklart älskade jag dig. Det föddes jag till att göra.
Innan någon ser stryker jag bort en tår som hittat vägen nedför min kind och minns en främmande kvinnas ord: Therese- du är som vinden!  Och nog var det tack vare dig, det var du som fick mig att sväva över scénerna jag antog, det var du som fick mig att gång på gång göra det där lilla extra, det där som inte bara tog mig utan vår publik ett snäpp högre. Kanske till en overklig plats eller helt enkelt ett ställe som var mer verkligt.
Du var min och jag var din, nu plågar du mig med din skönhet för att jag i ett svagt ögonblick valt bort dig. Du straffar mig och visar att du saknar mig genom att ställa dig på ett avstånd jag inte förstår.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar