måndag 18 augusti 2014

bro

Hon säger till dig att det räcker nu.
-Det räcker nu. 
Och du undrar om du ska lyssna, för lyssna betyder lämna och lämna- är det att glömma? Finns det ens något att glömma, kärleken min, fanns vi någonsin? Brann vi inte upp och singlade ner över världen i tusen virvlande bitar. Var det inte över på en sekund, var vi inte ett förhoppningsfullt fyrverkeri- du och jag, kärleken min.
Hon kanske har rätt, det kanske räcker nu. Men bara en sista gång, kyss mig här i under kristallkronebron, gör mig vimmelkantig innan du går hem till henne. Sen räcker det.
Ska vi säga det?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar