Kanske något av det finaste när du sökte dig till Norrköpings Stadsbibliotek, där vi sprungit på varandra så många gånger, och letade upp exakt samma slitna pocketexemplar av Zahiren som jag läst.
Hur du visste?
Det karaktäristiska 'tess med hjärtat' på någon av de tomma sidorna i slutet.
Så jävla udda underbar, men så jävla glad att du ser detaljerna som inte betyder något mer än allt.
Nu, med läsningen i åtanke, tjugoen böcker lästa i år, skönlitterära, jag tror inte jag vill lista all facklitteratur som jag plöjer jämsides. Jag är glad att jag tvingas hålla i ett av mina nyårslöften, läsa mer. Glad över alla de världar som spelas upp mellan två pärmar. För som jag sagt, när inspirationen dör så även du och vi är ju i allra högsta grad levande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar