Du öppnar din axel mot mig och jag är inte sen med att låta min vänstra handflata vila där. Du fattar ett vant tag högerhand med din vänstra och vi blir stående så en stund. Någon pratar, men vad hör vi? Vi väntar på musiken, jag väntar på dig. Väntar på din styrning, din förning.
Vi blir ett, vi hör ihop. Du är varg. Jag är lamm.
Det är du som ska förstöra mig, med din pulsåder så nära mina läppar bryts jag ned.
Du är brydd, du känner dig ful och jag försöker viska till dig att du är det vackraste. Det finaste. Att varje fåra i ditt ansikte får mig att vilja stryka fingrarna däremot, att varje vacklande steg du tar lämnar ett lysande spår.
Jag kan driva dig så långt in i mig, jag vill ha dig vilse där inne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar