381

Ibland önskar jag att det var lättare.
Att jag kunde ringa dig än och berätta det där hysteriskt roliga som skulle dra fram ditt riktiga skratt. Det där oartiga, hysteriskt bullrande, grymtande skrattet.
Han säger att om jag vill ringa så ska jag bara ringa, han säger att det bara är en lur och några siffror.
Han är inte rädd.
Varför är jag det?